#ingahänderupp

#allarösterskahöras

#allaelevermedibåten.

Jag har organiserat min undervisningen så att alla elever hörs.

 

När jag ställer frågor vill jag att alla elever svarar. Jag vill att alla elever utmanas till eftertanke, till att hitta ett svar, till att hitta sitt eget svar. Jag vill också att alla elever upplever att de är en del av det som händer i klassrummet. Alla elevers svar är viktiga. Alla elever ska få möjligheten att öva sig och utveckla förmågor. Alla elever ska vara aktiva i klassrummet. Alla elever svarar och därmed lyfts alla elevers röster fram. På så vis får vi in många perspektiv i vårt klassrum. Många fler än vid handuppräckning. Vi utvecklas också av att få ta del av alla i klassens röster. Det är utvecklande att få höra många olika tankar om en och samma sak. Det är även utvecklande att få höra sin egen röst bland många andras. Det är utvecklande att se sin röst på klassrummets vägg, höra sin egen röst och se den i det flippade kllassrummet, göra sin röst hörd i diskussioner, i samtal, i såväl muntliga som skriftliga sammanhang och att få ge sin röst till någon annan i kamratrespons. Det är viktigt att alla elever upplever sin egen röst som källa för andra och att alla får öva sig på att anpassa sin röst till olika sammanhang. #ingahänderupp är demokratiskt och bygger elevers självkänsla. Det är viktigt att få höras. Att alla får höras. Alltid.

 

Däremot.

 

När elever har frågor. Alltid handen upp.

 

Malin

 

Källkritik...

...så mycket mer än att kritiskt granska en källa.

Källkritik, om att ansvara för sitt eget språk, att se sig själv som källa till andras kunskap, att anpassa sitt språk till målgrupp och att ta ansvar för det man skriver och publicerar.

Källkritik, om att tolka, analysera och kunna skapa sig en uppfattning om budskap i olika former av text och att själv kunna utnyttja retoriska drag, argumenterande ord och att kunna källhänvisa och citera korrekt.

Allt detta och mycket mer talade Anne-Marie Körling om i en artikel publicerad i tidningen Alfa.

Jag flippade en film om artikeln. För eleverna.

 

Malin

Ord från yngling...

 

...som ska vidare. Yngling som går ut skolan, årskurs nio.

Av alla blommor och presenter denna skolavslutningsdag.

Orden kommer jag behålla. De kommer alltid finnas kvar.

Malin

 

Tweetade frågan...

...Vill någon bidra med en Flash Fiction text för mina elever att härma och inspireras av?

Det tog inte lång tid innan Flash Fiction noveller tweetades tillbaka till mig.

Ja, jag vill bidra, svarade Twittrande lärare från Sveriges alla hörn.

Här, Flash Fiction novellar skrivna av lärare för elever.

 

Malin

 

 

Flash Fiction...

...en genre som vi till hösten kommer att utforska närmare.

Flash Fiction-texten är som klippt och skuren för att skrivas i en Tweet eller i ett sms. Och det är tanken. Att eleverna ska göra.

 

Malin

 

Lärotillfälle...

Eleven är försatt i lärande just vid det ögonblick som bilden togs. Eleven skaffar sig förförståelse. Eleven ser på en film vilken jag har flippat. Om 20 minuter börjar vår lektion. Vi ska skriva ett tal för att sedan hålla det. När hon kliver in i klassrummet vet hon redan hur man kan inleda ett tal, vilka högtidliga ord som hör till genren och vilka instruktioner uppgiften föreskriver. www.flippatklassrum.blogspot.com

Malin

 

Att känna stolthet över sitt skolarbete...

 

 

 

Här - elev publicerar sitt skolarbete på sin Facebook-sida.

187 visningar på Youtube på ett dygn.

187 visningar av en skoluppgift.

187 visningar av vårt inre skolarbete.

187 visningar av en elev som tar stora kliv.

187 visningar - än så länge.

Malin

 

Det som inte syns...

...finns.

Malin

 

Ska ni...

...sommaprata?

Ja!

Vi med!

Ska vi tillsammans?

Ja och tjohej!

Utbyte och samarbete med Twitterkollega - arbetsområde Sommarpratare.

Malin

 

Vårt #flippadeklassrum...

..kan med lätthet besökas genom ett klick HÄR. Det klassrummet är en mötesplats där mina elever möter varandra och mig, ett rum som öppnar upp sig för en hel värld, ett rum vilket förbereder, utmanar, stöttar och ett rum i vilket elevernas lärande synliggörs.

Det fysiska klassrummet är också en mötesplats där mina elever möter varandra och mig, ett rum vilket förbereder, utmanar, stöttar och ett rum vilket synliggör elevernas lärande. Det rummet är dock, till skillnad från det flippade, ett rum man inte kan besöka med ett klick. Det bjuder inte in en hel värld. Eller jo förresten, det gör det visst. I vårt fysiska klassrum finns det brev från samhället uppsatta på väggarna, mejl från redaktionen Sommar i P1, mejl från Ulf Stolt chefsredaktör på Situation Stockholm, Twitterflöden skrivna av lärare runt om i landet om elevernas arbeten, Södermalmsnytt om elevernas debattartiklar, elevtexter om resminnen, goda gärningar eleverna har utfört i samhället och elevernas favoritplatser runt om i världen.

Här - vårt fysiska klassrum bjuder in er. Med ett klick

.

 

Malin

 

Vi flippar klassrummet...

...eleverna och jag.

MALIN FLIPPAR KLASSRUMMET - UPPGIFT 1

Jag flippar uppgift. Eleverna ser filmen och får en förförståelse för hur - gestalta och vad vi ska arbeta med i det fysiska klassrummet en tid framöver.

Vi möts i det fysiska klassrummet. Alla frågor min flippade film har väckt lyfter vi gemensamt. Eleverna skriver texten - Har Jag Lämnat Spår Efter Mig?

ELEVERNA FLIPPAR SINA ARBETEN

Eleverna gestaltar sina texter. Text och bild blir till filmklipp. Eleverna flippar sina filmer.

MALIN FLIPPAR NY UPPGIFT SOM BYGGER PÅ ELEVERNAS FLIPPADE ARBETEN. UPPGIFT 2

Jag flippar ny uppgift. Syftet är att eleverna ska ta del av varandras ord, meningar och gestaltningar. Eleverna möts i det flippade klassrummet och lyssnar till varandra för att sedan plocka ut citat vilka ska motiveras. Eleverna sms:ar och mejlar in val av kompiscitat och tankar kring dem.

MALIN SAMMANSTÄLLER ELEVERNAS TANKAR OM VARANDRAS ARBETEN.

Jag sammanställer sms och mejl från eleverna och flippar ny film som eleverna tar del av. I filmen får eleverna ta del av varandras val av citat och tankar men även bli lyfta av varandra som skribenter. I filmen sätter även eleverna fingret på hur god kvalite i en gestaltning kan se ut.

 

DET FLIPPADE KLASSRUMMET HANDLAR MINDRE OCH MINDRE OM ATT SPARA TID OCH MER OCH MER OM ATT SYNLIGGÖRA ELEVERNAS ARBETEN, ATT LÅTA ELEVERNA MÖTAS, ATT SPRÅKUTVECKLA, ATT SKAPA FÖRFÖRSTÅELSE, ATT ELEVERNA SKA FÅ AUTENTISKA MOTTAGARE OCH ATT ELEVERNA SKA UPPLEVA EN MENING MED ATT SKOLARBETA.

Malin

Passa en bok...

HÄR eller någon annanstans.

 

Malin

 

Att få ett språk.

Att äga ett språk. Att höras tack vare sitt språk.

Jag visade mina elever dokumentären To Be Heard vilken handlar om hur tre unga människor, uppvuxna i the Bronx, kämpar för att ta sig från ghettot med hjälp av sitt språk.

Efteråt frågade jag eleverna vad i dokumentären som berörde dem mest. Många av mina elever blev berörda av det språk ungdomarna i dokumentären ägde och utvecklade. Mina elever blev berörda av hur ungdomarna i dokumentären lyckades sätta ord på känslor och åsikter.

Att mina elever berördes av andra ungdomars språk, uttryck och utveckling berördes jag av.

Malin

Lämnar eleverna spår efter sig?

 

HÄR - samtliga elevers spår.

Arbetsområde Gestalta. Inspiration Tomas Tranströmer och krönika #186 Har man lämnat spår efter sig? skriven av Ulf Stolt, chefredaktör Situation Stockholm

Malin

Har jag lämnat spår efter mig?

Ulf Stolt, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen Situation Stockholm ställer sig frågan, Har jag lämnat spår efter mig?

Eleverna härmar textens stil och övar sig i det litterärar greppet, att gestalta.

 

Och när jag läser elevernas texter i efterhand tänker jag på alla spår vi lärare lämnar efter oss. Att vi faktiskt på ett eller annat vis lämnar avtryck. Att vi inte bara kan klampa på i gamla fotspår och att de spår vi lämnar bakom oss faktiskt har stor betydelse för elevernas förutsättningar att vilja, våga och kunna.

Vilka spår vill vi som lärare lämna efter oss?

Malin

 

Om eleverna ser fördelarna...

...förtjänsterna och är med i båten går det flippade klassrummet att utvecklas i det oändliga.

Så här och så här flippade vi klassrummet denna vecka.

 

Malin

 

Skickat via Blogsy

Läser ni? frågar jag eleverna.

Läser ni skönlitteratur på fritiden?
Asså Malin, det är så sjukt tråkigt att läsa, sa 20 tonåringar i kör.
Men vilken bok läste ni sist? frågade jag.

Jag sträckläste en superspännande bok på påskolovet, svarade en yngling. Den rekommenderar jag starkt.

Och sedan var samtalet om läsning och litteratur igång. Och det visade sig att de 20 tonåringarna som i kör gav uttryck för hur tråkiga böcker är på alla sätt och vis vid närmare eftertanke kom på att läsning är ganska spännande. Det visade sig även att nästan samtliga 20 tonåringar har en bok på gång hemma. Eller en som ligger och väntar till sommarlovet. Alla tonåringarna hade en favoritbok som de talade varmt om och planer på böcker att läsa.

Så boken gick på 10 minuter från att vara trist till spännande, något man ägnar sig åt på loven, något man är nyfiken på, något man får i present, något man faktiskt kan tänka sig att ägna tid åt, något man ser som värdefullt och något man kan låna av fröken.

Hungerspelen tar jag, Malin! sa en ung dam som inte tycker om att läsa. Den har jag velat läsa länge.

Den har jag läst, gastade halva klassen. ASBRAAA!

De läser. Även på fritiden.


Malin

Vi övar oss på litterär gestaltning...

...och exempel att härma plockar vi från mästaren själv.
Tomas Tranströmer
Schubertiana och Gläntan

Skickat via Blogsy

I klassrummet läser vi gemensamt...

...Då utvecklar vi vårt ordförråd och språk tillsammans. Vi lyfter frågor som litteraturen har fått oss nyfikna på, engagerade i, upprörda över eller inspirerade av. Den gemensamma läsningen vidgar våra vyer, dels genom det lästa, dels genom våra samtal om det lästa. Vi får inre bilder att dela, exempel att härma och nya perspektiv. Vår värld blir större tack vare det vi läser - tillsammans.

Men jag uppmuntar mina elever att läsa mer. Lite mer på egen hand. Utanför lektionens ramar. Kanske hemma. På bussen. På lunchrasten.


Här eleverna! Vill ni låna? Titta vad jag har med mig. De här böckerna innehåller spänning, vemod, sorg, glädje, humor och ironi. I de här böckerna finns massvis med nya ord, sätt att bygga meningar på och goda exempel på hur ni kan gestalta en känsla eller en tanke. Du där eleven, du ska ju bli rapartist! Låna en bok som intresserar dig och hitta nya rytmer, rim och ord till rhymes. Och du där eleven som har som mål att bygga meningar som inte krånglar till sig. Låna kanske den här boken. Den är rik på meningar! Låna en bok vars framsida väcker nyfikenhet och vars baksida lockar till vidare läsning. Boken är en ingång till att utvecklas som människa och att utveckla sitt språk.

Så säger jag till mina elever.

Malin

Vi tycker om källan...

... vi vill veta mer om källan, vi ifrågasätter källan och vi granskar källan.

Malin

Anslaget att härma...

...alltid alltid alltid. Tänker jag.


Denna lektion använde mina åttor varandra för att förbättra, bygga ut och utveckla sina svar. De högläste sina svar för varandra, diskuterade och jämförde varandras slutsatser och resonemang och fylllde på sina svar med hjälp av kompisens. Hade en klasskompis skrivit något riktigt intressant skrev de andra i gruppen in det intressanta svaret under sitt eget svar.

I klassrummet hörde jag elever som högläste sina ord,
som lyssnade aktivt till varandras högläsning, tankar och åsikter,
som värderade,
som problematiserade,
som resonerade sig fram,
som löste svårigheter tillsammans,
som enades,
som använde varandra istället för mig som källa
och som gemensamt läste sig till större förståelse.
Ju mer ni härmar, lånar och utvecklar tillsammans så här i efterhand desto bättre, stod med stora bokstäver på vita tavlan.

Malin

Eleverna meddelar sig.

De kungör.
De annonserar ut.
De privat-annonserar.
Kom och köp! SÄLJES!!

De leker med det svenska språket.
De vågar pröva.
Fantisera likaså.
De skrattar högt under lektionstid.
De utbyter ideér.
De vill skriva. Malin får jag skriva en annons till???
De prövar en genre de aldrig tidigare har prövat och den genren var av högsta intresse.
De köper och säljer i enlighet med en äldre modell. 
Anslagstavlan.

Så här blev det:

Malin

Läser ni? frågade jag eleverna.

Läser ni skönlitteratur på fritiden?
Asså Malin, det är så sjukt tråkigt att läsa, sa 20 tonåringar i kör.
Men vilken bok läste ni sist? frågade jag.

Jag sträckläste en superspännande bok på påskolovet, svarade en yngling. Den rekommenderar jag starkt.

Och sedan var samtalet om läsning och litteratur igång. Och det visade sig att de 20 tonåringarna som i kör gav uttryck för hur tråkiga böcker är på alla sätt och vis vid närmare eftertanke kom på att läsning är ganska spännande. Det visade sig även att nästan samtliga 20 tonåringar har en bok på gång hemma. Eller en som ligger och väntar till sommarlovet. Alla tonåringarna hade en favoritbok som de talade varmt om och planer på böcker att läsa.

Så boken gick på 10 minuter från att vara trist till spännande, något man ägnar sig åt på loven, något man är nyfiken på, något man får i present, något man faktiskt kan tänka sig att ägna tid åt, något man ser som värdefullt och något man kan låna av fröken.

Hungerspelen tar jag, Malin! sa en ung dam som inte tycker om att läsa. Den har jag velat läsa länge.

Den har jag läst, gastade halva klassen. ASBRAAA!

De läser. Även på fritiden.


Malin

Vårt skolarbete omnämns...

... i SÖDERMALMSNYTT



Och på Twitter...



Hejja mina elever och vår skola!

Malin

Förmågorna i ämnet svenska...

... jag har räknat och tänkt. Det finns flera förmågor som eleverna tränar sig i, i ämnet svenska. Inte just precis 5. De är fler. Jag prövar och radar upp dem nedan.

Skriva - kommunicera i skrift.
Tala - kommunicera muntligt.

Läsa - läsa skönlitteratur och andra texttyper för att sedan analysera texterna.

Analysera - värdera, problematisera, reflektera över texter- och då talar jag om all form av text. Litteratur, tidningar, hemsidor, bilder, filmer, youtubeklipp och muntligt berättande. Analysera vad en klasskompis eller Malin just sagt. Analysera ett ord. Problematisera genom att ställa frågor. Att ställa sig frågande och nyfiken. Ifrågasättande. Kritisk? Är inte frågan t o m en förmåga i sig.

Förhålla sig källkritisk - kritiskt ifrågasätta källors trovärdighet och vara medveten om vikten av att kolla källan. Att gilla källan och vara nyfiken på den är också något eleverna måste få öva sig i.

Metareflektion - Att kunna reflektera över sitt eget lärande är en förmåga i varje fall mina elever övar sig i. Ofta.

Bry sig - Om sin skola, sina vänner och om sig själv. Ansvar. Skolans värdegrund.

Lyssna - Till kamrater, till lärare och till sig själv. Att öva sig i förmågan att lyssna aktivt gör jag och mina elever vid varje lektionstillfälle. Vi talar väldigt mycket om denna förmåga också. Vänder och vrider på den, liksom.

Lgr11 ska jag förhålla mig till. Det är en form som jag inte vill vara rädd för att utveckla eller pröva. Fem förmågor blev till åtta. Fyll gärna på.

Malin

Det centrala innehållet...

... skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar säger, ja! Gör det, Malin! Du får! Det är fullt möjligt!

Det centrala innehållet skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar är ett centralt innehåll vilket rymmer många andra centrala innehåll. Det liksom bjuder in, öppnar upp och bidrar till att, ja såväl arbete som slutprodukt blir väldigt spännande. Och allt blir liksom, så mycket mer. Vi skapar slutprodukter som alla i klassen kan ta del av och vi skapar ett klassrum där alla elevers arbeten syns och hörs.

Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar är ett centralt innehåll vilket har lett till att jag och mina elever flippar vårt klassrum och in till det klassrummet bjuder vi föräldrar, andra lärare och deras elever, kusiner, kompisar från andra skolor, facebookpolare, twittrare och farmor att delta i vår verksamhet. Vi får därmed autentiska åhörare och läsare. Vi gör även våra röster hörda och vi utövar inflytande.




Malin

Mobilen i skolan...

...och vi kan kommunicera, göra kunskap mer tillgänglig och utveckla såväl lektioners form som innehåll.

När jag exempelvis flippar klassrummet lägger jag ut ett filmklipp på www.flippatklassrum.blogspot.com och smsar berörda klasser. Se filmklipp. Förbered er.

Eleverna förbereder sig hemma, på väg till skolan eller under någon rast med hjälp av mobiltelefoner. Och ja, alla har mobiltelefoner och internet. Om inte löser de problemet. De är kreativa. Oerhört. Och jag som lärare dras med, inspireres, utvecklas, utvecklar och lär.

Malin

Elevernas tankekartor...

...visar mig vägen. Kartorna visar mig vad mina elever kan och vad jag måste undervisa mer om vid nästa lektionstillfälle. Elevernas kartor avgör form och innehåll för nästa lektion. Malin, den här vägen tar vi, säger elevernas tankekartor. Följ oss!





















Malin